so true.

A freak of nature, 
stuck in reality 
I don’t fit the picture. 
I'm not what you want me to be,
sorry. 

Under the radar,
out of the system. 
Caught in the spotlight.
That's my existence.
You want me to change. 

But all I feel is… 
Strange,
in your perfect world, 
so strange.
I feel so absurd in this life.
Don't come closer.
in my arms, 
forever you'll be strange.

You want to fix me, push me
into your fantasy. 
You try to give me,
sell me a new personality.

You try to lift me.
I don't get better.
What’s making you happy? 

Forever you'll be strange,
like me 

When you touch me,
strange.
When you kill me,
strange.
All I feel is strange 

I am so strange.

You'll die slowly,
in my arms,
Forever you'll be strange,
like me…

Lördag

Nu är det bara sex dagar kvar till Stockholm!!!

Sitter hos pappsen nu och blir kvar här till onsdag tror jag :)
Fullt upp hela veckan! Inte en enda dag ledig!
Ganska tur, annars hade jag väl bara suttit och väntat på att det skulle bli fredag.

Har precis färgat håret också. Hatar verkligen den där lena känslan i håret efteråt!
Och plast handskarna som man fick med är ju bara bajs. Tror det vart två hål. Så nu har man svart/blå fläckar på händerna som inte gick bort! Toppen. Jävla H&M skit...

Snart ska man plugga matte inför nationella. Tur att man kan matte ;)


Fick min svamp bob t-shirt idag med! Synd bara att den var så jävla stor (jag orkar inte skicka tillbaka den heller, så jag får skylla mig själv). Och bara för att ni ska se hur den ser ut så är den här ;)


Puss

Hjärtkrasch

• Ledig i morgon.
• Om 8 dagar åker jag till Stockholm.
• Jag är ledig den 3-13-14 maj.
• Jag får sommarlov den 9 juni.
• Börjar igen den 24 augusti, men då börjar vi inte i skolan utan då har vi APU i 5 veckor.
Dessa saker gjorde mig så fruktansvärt glad för bara några få minuter sen.
Men nu kan jag lika gärna gå i skolan 365 dagar om året.
Tänk att ett litet ord kan få en att bara vilja vara ensam.
- Jävla idiot!
Suck.
Lekte lite i PS igår. Det här är en början på min portfolio, tror det hette så. Ful som fan. Men men, har inte motivation till något. Så skit samma.

19/4 -10

Idag har det verkligen inte varit som jag velat att det skulle ha varit. Fufan säger jag bara!

Men att ha två månader med älskling idag är ett STORT plus! Helt underbart och helt ofattbart!
Jag älskar dig så himla mycket, Mongo <3

För övrigt känner jag mig hur stressad som helst och känner att jag har ingen ork, som vanligt. Därför kanske det är bäst för alla att jag tar en paus en stund.

Just nu sitter jag i mitt mörka, inte allt för lilla, rum och nöter sönder min "bästa-lista" på Spotify. HELT UNDERBART!
I morgon blir det "möte" och sen hem för att plugga!

Min uppdatering är väl fin fin och jag är glad att jag hunnit med detta nu ska jag förtsätta plugga :)

Ps. Mina tankar är hos er, Kusinvitamin och Martiinis, som sitter fast i Kina! Lovia guys! <3

i obalans

Sängen känns så mycket hårdare idag. Mina andetag är inte alls lika säkra som andra dagar. Ny vävda tankar ligger många mil ifrån min alldeles förstora kropp. Mina små fåglar gråter som aldrig förr och skyggar undan allt som kommer för nära. Jag är livrädd. Men vad kan jag förvänta mig av mig själv? Jag är ju bara människa, svag och alldeles för sårbar.

 

 

Längtan smeker sakta min kropp medans saknaden skaver mot ömma punkter. Att vara helt ensam utan dig är fan inte lätt. Jag är förvirrad som aldrig förr och precis som vanligt blir min text osammanhängande. Helt meningslöst. Allt är meningslöst nu mera. Men vad kan jag förvänta mig av mig själv? Jag är fortfarande bara människa, förutsägbar och förvirrad.

 

 

Jag sjunger med en gammal text, från en försvunnen tid. Trotts att det bara var några veckor sen kan jag inte lägga alla bilderna på plats. Jag kan inte längre bilda den där filmen som jämt stod på ”play” i mitt huvud. Eftersom jag inte hittar resten av bilderna så har jag väl ingen nytta av de oförglömliga. Och så, sekund efter sekund, försvinner en bild från mitt minne. Lite skrattretande att det som jag en gång kallade, det oförglömliga, kan försvinna så snabbt. Men vad kan jag förvänta mig av mig själv egentligen? Jag är ju trotts allt bara en människa, glömsk men ändå fast i det som varit.

 

 

Nya ord växer från en människas hals. Ord så nya att hela världen stannar upp för att få sig en smakbit. Trotts att hela världen stannar, orkar jag längre inte bry mig att göra som alla andra. Men efter en lång tid blir det väldigt ensamt att vara den enda människan på jorden som lever vidare och därför väljer jag att stanna upp jag med. Men vad kan jag egentligen förvänta mig av mig själv? Jag är faktiskt bara en människa, beroende av andra och vilsen.

 

 

 


God morgon!

Sitter i sängen med pyjamas och pratar i telefon med Älskling.  Sista dagen på lovet och äntligen ska man få ta tag i saker som bara legat och skvalpat på nytan.

Funderar på att ta voven ut på en promenad i det efter längtande vår vädret. Var ute och sprang i går. Det var ett tag sedan så man har lite ont i benen. Men stolt är jag!

Fotade lite för någon dag sedan och här är resultatet.















ointressant... eller?

Kom på mig själv alldeles nyss när jag satt och funderade. Jag har suttit och funderat på samma saker i flera kvällar i rad nu.
Jag oroar mig i onödan och stressar upp mig för ingenting.
Men idag kom jag verkligen på mig själv. Det var en tjej som berättade för mig för ett tag sedan,
"Om man flyttar ena foten ett steg fram och säger att det är framtiden och ena foten ett steg bak och det är dåtid. Så kommer man pissa på nuet."

Jag menar, hela dagen har jag gått runt och proppat skallen full med oro för saker jag inte ens är säkra på att dem kommer inträffa. Och saker så självklara. Saker jag gjort så mångar gånger förr.

Varför kan jag inte bara ta dag för dag? Är det såhär personer som jobbar för mycket tänker när dem behöver en semester?

Men men. Har i alla fall hur mycket problem som måste lösas ganska snabbt. Och jag har verkligen ingen lust till något. Det enda jag vill just nu är att få umgås med Emil... På ett sådant nära håll att man kan få en tröstande och lugnande kram. Eller kanske en spark i arselet?

I brist på annat...

OM JUST DIG

FULLSTÄNDIGT NAMN : Ronia Wivianne Nina-Liie Leidehorn Nordin
FÖDD : 6 juli
BOR: hemma
SMEKNAMN : Nonna, älskling, mongo.....
INTRESSEN : oj... shiit!

SKOLA : ådalsskolan

HAR DU UNDER DENNA MÅNAD..


SAKNAT NÅGON : Saknar*, fortfarande
ÅNGRAT NÅGOT: mycket!
LJUGIT : tror det?
SVIKIT NÅGON : hoppas inte det.
KÄNNT DIG SÄMST : rätt ofta faktiskt
GRÅTIT : ja.
SKRATTAT: ja, har till och med fått ont i magen!
VARIT SJUK : mjo
VARIT UTOMLANDS : nae
TRÄFFAT NÅGON SOM DU CHATTAT MED PÅ DATORN : jaaa! ÄLSKLING <3

KÄNSLOR

GRÅTER DU OFTA :
SKRATTAR DU OFTA : rätt så ofta :)
HUR KÄNNER DU DEJ JUST NU : trött...
HUR HAR DU MÅTT SENASTE TIDEN:
HAR DU FUNDERAT PÅ SJÄLVMORD: nej
HAR DU NÅGON/NÅGRA HEMLIGHET/ER FÖR DINA FÖRÄLDRAR : vem har inte det?


KÄRLEK!

FUNNIT KÄRLEK DENNA MÅNAD: på sätt och vis!
BLIR DU LÄTT FÖRÄLSKAD : förr var det allt för lätt.
ÄR DU KÄR I KÄRLEKEN : nej.
TROR DU PÅ ETT FÖRALLTID: just nu hoppas man på det!
ÄR DU FÖRÄLSKAD JUST NU: så det nästan gör ont <3
HUR MÅNGA HAR DU VART TILLSAMMANS MED DENNA MÅNAD? en?
HUR MÅNGA GGR HAR DU STRULAT DENNA MÅNAD: ingen
HAR DU BLIVIT SÅRAD AV KÄRLEKEN: ja.
HAR DU BLIVIT LYCKLIG AV KÄRLEKEN: kan nog inte bli lyckligare än nu!
VILKEN SORTS KILLAR GILLAR DU : En viss Emil!
SKA EN KILLE VARA SÖT ELLER HET : som Emil! 
SKA EN KILLE VARA LÅNG ELLER KORT : längre än mig iaf
SKA EN KILLE VARA BLOND ELLER BRUNETT: spela ingen roll .


UTSEENDET PÅ DIG

BRUNETT ELLER BLONDIN: svart, man kanske ska sätta in det i
alternativen?
ÖGON FÄRG: olika.
LÅNGT ELLER KORT HÅR : mellan
SNYGG ELLER FUL: usch
NÖJD ÖVER DIG OCH DITT UTSEENDE: knappast
BRUKAR FOLK SÄGA ATT DU ÄR SNYGG,SÖT,VACKER: ja.
HAR NÅGON SAGT ATT DU BORDE BLI MODELL: haha!
SMINKAR DU DIG: jorå
VARFÖR,ÄR DU INTE VACKER UTAN: det är väl ingen som har sagt att jag inte är? eller?


Jag saknar dig redan

Du sa till mig att tiden stod stilla när jag var i din närhet. Varför är det då redan dags att säga hej då?


En sista timme. Du lutade dig mot min axel. Somnade.
Jag for som vanligt in i mig själv på grund utav rädslan, rädslan utav att vara utan dig.
Sen stod vi där. Vid din buss, som skulle starta sin väg mot verkligheten. Hur mycket jag än försökte hålla alla tänkar borta och bara fokusera allt på nuet, smög sig ändå tankarna på.
En rysning gick över hela min kropp. Jag var livrädd.
Jag skulle bli ensam.

En enda tanke smög sig emellan all min rädsla.
Hur många brustna hjärtan det än låg på den här busstationen, ska mitt aldrig bli ett av dem.
Hur många personer som kommer tillbaka till just den här stationen och strör salt i sina kvar lämnade hjärtan, ska jag aldrig bli en av dem.
Och hur många det än är som går hem igen, hjärtlösa och utan framtid, så kommer jag aldrig bli en av dem.

Men mitt hjärta kommer ligga kvar på samma plats du lämnade det på och jag kommer komma tillbaka och hämta det när du möter mig där.
För jag vet att du kommer tillbaka. Snart.


Det har bara gått några få timmar men allt jag kan tänka på nu är hur mycket jag saknar dig.
Ditt leende på morgonen.
Din milad doft av tvättmedel och parfym som jag kände när jag borrade ner min näsa i din tröja.
På det sättet du torkade mina tårar när jag var besviken på mig själv.
Dina lugnande ord som tog mig tillbaka.
Dina varma andetag så nära min hud att jag fick rysningar.
Sättet du fick mig att le och skratta.
De stunder då vi bara låg och lyssnade på varandras andetag.
Dina vänliga ögon som inte vill någon ont.
De hårda hjärtslagen som kändes igenom din tröja om man la handen på.
Hur du fick mig att tänka rätt.
Din varma kropp.
Ditt skratt när jag kittlade dig.
Min hand i din.
Dina armar runt mig hela nätterna.
Sättet du fick mig att känna mig älskad.

Och hur du fick mig hel igenom att bara säga några få ord.






Jag saknar dig Emil.
Jag älskar dig verkligen.

RSS 2.0