ointressant... eller?

Kom på mig själv alldeles nyss när jag satt och funderade. Jag har suttit och funderat på samma saker i flera kvällar i rad nu.
Jag oroar mig i onödan och stressar upp mig för ingenting.
Men idag kom jag verkligen på mig själv. Det var en tjej som berättade för mig för ett tag sedan,
"Om man flyttar ena foten ett steg fram och säger att det är framtiden och ena foten ett steg bak och det är dåtid. Så kommer man pissa på nuet."

Jag menar, hela dagen har jag gått runt och proppat skallen full med oro för saker jag inte ens är säkra på att dem kommer inträffa. Och saker så självklara. Saker jag gjort så mångar gånger förr.

Varför kan jag inte bara ta dag för dag? Är det såhär personer som jobbar för mycket tänker när dem behöver en semester?

Men men. Har i alla fall hur mycket problem som måste lösas ganska snabbt. Och jag har verkligen ingen lust till något. Det enda jag vill just nu är att få umgås med Emil... På ett sådant nära håll att man kan få en tröstande och lugnande kram. Eller kanske en spark i arselet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0