Hårda ord

Svaga hjärtslag pumpar blodet, långsamt, ut i ådrorna. Pulsen känns i hela kroppen likaså paniken. Smärtan gnager på mina skuldror. Tvingar fram de hemlösa tårarna som bevis på den levande smärtan i min kropp. Paniken börjar leta sig mot mitt bröst, samtidigt som tankarna flyger åt helt förbjudna håll. En välkänd, men obehaglig, röst ekar mot mina tankar, "Det du gjorde är fel. Kommer du inte ihåg?". Smärtan smyger sig sakta på. Väntar på rätt tid för att attackera. Kväva, slå, döda.

Jag var där, jag var där igen! Samma olidliga smärta. Samma nyfikenhet, som gjorde att man inte kunde sluta. Allt var precis som förra gången, fast ändå värre. Varken nya eller gamla tankar är välkommen i denna tillgjorda, fantasi värld. Den här världen är bara till för att skapa äckliga minnen och smutsa ner ens själ.
Det är inte förren smärtan smyger sig på som man vet att allt var ett misstag.
Kväva, slå, döda.



Förlåt, men jag kan inte bli perfekt.
Det var bara ord, ljudlösa som bokstäver på ett papper.

Kommentarer
Postat av: Pojkvän..

Du är förlåten.



Jag älskar dig, Ronia <3

2010-03-10 @ 21:30:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0