Sweetlii

Det är väl inte en lögn om man inte har sagt något? Om man inte ens har öppnat käften, utan håller allt inom sig. Så egentligen har jag inte ljugit för dig, jag har bara inte sagt något.


Vart 2000kr rikare idag! Trode jag bara skulle få ca 1500. Så nu vart man happy (iaf en stund...).


Nu ska man gå upp och spela kort med bror och mamma.

pussen på er <33

Fick ett oväntat samtal från min chef idag. Hon behövde hjälp att servera... Och självklart kunde jag inte säga nej. Så jag fick gå på jobbet och jobba 4 timmar (från 18.00 till 22.00). När jag kom dit var det 37 pensionärer som sjöng och spelade dragspel.
Efter en timmes springande fram och tillbaka med talrikar hit och dit vart det ganska drygt och jag hoppades att det snart var slut. Först var det ganska roligt att se alla så glada. Men sedan började en tant gnälla om ett tuggummi under talriken...

- Hörru du, det är ett tuggummi under min talrik!! Det är ganska äckligt!
- Ehm... ja?
- Ja, säger du? Ni måste lära er diska på det här stället för det är jätte äckligt!!

Jag hade bara lust att trycka upp kakan i ansiktet på kärringen och gå därifrån. Men eftersom jag är sååå snäll så gick jag bara därifrån med en suck. Det är väl förfan inte mitt hotell? KÄRRING!
Och sedan när jag tog in den där jävla talriken in till köket så visade det sig att det inte ens var tuggumi, utan den jävla kärringen hade spilt sin egen öl under så att det hade blivit kladdigt! Guu va sur jag vart!

Inte nog med det, så spilde chefen ny brygt kaffe över min fot, kärringen skrek på mig igen för att hon trodde att hon inte skulle få mer kaffe och jag höll på att få dragspelet i huvudet...

Men men, vad gör man inte för 268kr? (nog för att jag kunde stanna hemma med älskling än att gå och få massa skit för 268kr).

Så i morgon ska jag gå tillbaka och hämta min lön som är något på 1500kr. Det blir nog en bra sak att ha med sig på fredag.

Nu sitter man i sängen med älskling och ska väl se på film eller bara mysa.


puss puss <3

Bara en vecka kvar av lovet. Sen har man massa saker framför sig. Ny skola, nya människor... nytt liv? Börjar första året på gymnasie i media. Första tanken när jag fick reda på att jag hade kommit in var, FAN VA KUL! Men nu känner jag bara tänk om jag inte passar in. Om man jämför mad andra som kommer gå media så kan de fota, de kan använda bilderna på ett annat sätt än vad jag kan. Jag är inte ute efter att vara bäst. Bara att ha förmågan att kunna.

Jag lever med mammas systemkamera och har nästan ingen chans att fota, förutom på gården och i vårat hem.
Vad vinner jag på det? Hade jag pengar hade jag inte tvekat att köpt en EGEN kamera som jag kan leva med.
- Det är väl bara att spara?
Jo, om man ändå kunde hålla i pengar. Men jag är en som strö mina pengar lite här och där. (får väl skylla mig själv, jag vet!)


På fredag blir det Stockholm igen!! Åka färja till Helsingfors med pappa och hans familj. Blir nog massa skoj.


Förutom det så såg jag att min blogg ser förjävlig ut! Måste ändras på stört! Men behöver hjälp av kusinvitamin! (HJÄLP!)

Varje gång jag inser att jag inte är fri, skär jag ett sår i min själ. Ibland vänder jag mig själv ut och in och hoppas på att någon ska se alla miljoner ärr, nya blodiga sår och gammalt, torkat blod. Kopplad som en olydig hund strävar jag på mina små vägar. Puttad framför stup för att ni vill bevisa att jag är beredd och kan flyga med egna vingar. Men jag är ännu ingen fjäril. I panik söker jag efter en hand som håller mig kvar på jorden, men ibland är det försent. Dem som en gång stod där, höll i mig så hårt att jag kände blod smaken från mitt inre, dem som lovat att aldrig släppa, släpper. Man faller som i en mardröm, men man kan inte vakna upp. Det värsta är inte att ta i marken, det värsta är att man ändå hade hoppats på att dem skulle ha rätt, att jag var beredd.


Vrider min kropp mot en oändlig dröm om att vara fri. Vad är det egentligen som håller mig låst? Jag fortsätter hitta en väg ut, en väg bort från all smärta och blödande sår. Men den vägen som en gång ledde ut är låst. Var är du, när jag behöver dig som mest?  Borta. Försvunnen. Finns inte.


 - Kom tillbaka, jag skriker mitt hjärta hest varje dag! Det gör ont. Hjälp mig! Finns där för mig. Snälla jag ber dig. Leta reda på mig igen. Kommer inte klara av det här utan dig. Jag älskar dig fortfarande. Du får inte glömma det. Det var du som var mina vingar! <3